Sammanfattning

Här kommer en liten sammanfattning på VM i Italien och lite annat som har hänt, eller inte hänt rättare sagt.

Resan till Italien var lååång. Men man fick se mycket vackert, speciellt när vi körde igenom Alperna. Fast om man frågar Anna B och Magnus N, som var våra chaffisar och ungdomsledare, såg Sanna och jag nog inte särskilt mycket..;)
När vi kom fram till vår destination, Falzé di Piave, testade vi först och främst banorna och konstaterade att det var väldigt många kurvor. Det var även några lerpölar i vissa kurvor. Dagen efter var det inte några lerpölar i vissa kurvor, det var lerpölar i alla kurvor, det var en stor lerpöl över hela banan. Man försökte intala sig själv att det inte var så farligt, det kommer gå bra, men när man väl startar och trampar dom fem första tagen och redan då känner att detta är katastrofalt. Då handlar allt om överlevnad.
Jag kom i mål någorlunda helskinnad, lite skrapsår här och där plus några feta blåmärken lite över allt. Efter första dagen låg jag på en elfte plats och såg direkt ingen ljusglimt. Jag hade för långt upp till pallplats för att ens kunna fundera på att ta ikapp det nästa dag, på den banan som var. Nästa dag handlade också bara om överlevnad och att försöka hålla elfte placeringen, jag kom i mål lite helare än dagen innan och på en tionde plats.
Resan hem tog, om möjligt, ännu längre tid.

När jag kom hem från Italien var det bara att vänta på snön. Vänta och vänta och vänta.. Det har varit den sämsta vintern hittills någonsin. Flera tävlingar inställda, och inte förrens nyligen har vi fått lite snö här hemma. Och nu när det äntligen har kommit lite snö så att man kan börja träna och ladda ordentligt inför SOC och SM, har jag gått och dragit på mig min tredje förkylning denna vinter..
Mina hundar är pigga och glada i alla fall. Smilla ska snart ner till Falun med far min och para med Hanna Bergmans Tage. Hoppas på flera valpar där, eller som pappa säger; "vappiluringar".

Tack och hej!

26 jan 2014